Djuren på Samos -

Vi vill göra skillnad!

Trasan och Puffen
Trasan är en änglahund numera 🤍

2016, året då jag (Tarja) skapade Djuren på Samos fick jag en video på en liten trashank, tovig och smutsig. Hon hade fått valpar varav endast en överlevde. Hon hade tagit sig in i ett övergivet hus och där släpat ihop gamla loppiga trasor/tyg som hon gjort ett litet bo av till sin lille son. En bybo där i Platanos larmade Spyros som åkte och hämtade lilla familjen. Två dagar senare kom ägaren av huset och satte in en ny dörr som han nogsamt låste - utan att bry sig huruvida hundarna var kvar därinne! Damen som larmade har berättat det och jag har haft mardrömmar kan jag lova!! Jag hämtade hem Trasan som mamma kom att heta och den lille Puffy, hennes valp! Trasan är världens underbaraste och vänligaste lilla hund medan Puffen är lite speciell och jag älskar dem till månen och tillbaks!

Awa

Jag, Linda hittade Awa på sheltret i Karlovasi en dag i september 2017, då var hon ca 6 månader gammal, mager och sjuk. Hon kröp upp i min famn flera dagar i rad när vi var på besök och då bestämde jag mig att ta hem henne till Sverige. Spyros såg till att hon fick veterinärvård, pass och chip samt alla vaccinationer. Den 18 december 2017 var hon frisk och resklar så jag och Tarja hämtade henne i Athen (en kurir tog Awa och hennes resekompis Tyson på båten från Samos). Hon kände igen mig direkt, fick ett lugn och sov för första gången inomhus i sängen med mig på ett hotell! Till en början var hon rädd för det mesta, höga ljud, bilar, människor, vi fick promenera på nätterna men sakta sakta har hon blivit en självsäker tjej som vet vad hon vill. Awa är en otroligt älskvärd familjemedlem som älskar barn, andra hundar, sin kattbror Andy och framför allt att få springa snabbt och fritt.

Katten Andy även kallad Ernst.

Ernst tog jag och mina två barn hem till Sverige i mitten av augusti 2020.

Han och hans bror bodde som kattungar utanför Votsalakia hotel, Kampos. Efter att hans bror blivit påkörd fick han flytta till ett shelter i närheten. När vi kom dit på besök möttes vi av en speciell individ, Andy som han då hette fick oss alla att smälta (vi som inte skulle ha någon katt). Ett samtal senare samma kväll var det bestämt han skulle med oss hem. Som tur var hade han redan pass, chip och alla vaccinationer. Det blev ett snabbt besök hos veterinären för besiktning, allt var i sin ordning så han fick en biljett till Sverige samma vecka. Väl hemma blev han lite rastlös så vi bestämde oss för att han fick prova gå ut, vilket var helt rätt. Han blev så tillfreds med sig själv och livet. Han är nu en självklar del av familjen med sina rutiner, han ska sova i sängen helst på oss, väntar vid dörren för att följa med på varje promenad i skogen. Han älskar barnen, mat och hans hundsyster Awa mest i hela världen.

En riktigt social kille som charmar alla. Han välkomnar våra gäster genom att hoppa upp i deras knä och spinna. Till och med grannarna pratar om honom och älskar när han kommer på besök. Många gånger tror vi att Ernst själv tror han egentligen är en hund.

Kyra

Vi kontaktade DPS genom ett meddelande som beskrev oss som familj och hörde oss för om dom hade någon hund som skulle passa oss. Tarja skickade direkt en bild och beskrivning på Kyra.

Kyra hade valpat ute på gatan, 3-4 år uppskattades hennes ålder då och aldrig haft ett hem.

Upp till Arlanda den 16 juni 2019 ut från transportburen kommer en cool dam ut. Hon skulle lätt åkt rulltrappan ner till bilen.

Hon älskar att åka bil, människor och barn.

Alla som är hundrädda tycker om henne. Cool men ändå med energi.

Det som var farligt var män i varselkläder, tur man jobbar så man har sånna kläder lätt tillgängligt. 1 månad senare var hon med på ett möte med 30 män i varselkläder.

Då vi reser mycket i jobbet är hon alltid lätt att ha med. Glider in på ett fint hotel och bara viftar på svansen och vill söka kontakt med alla.

Vi älskar denna hund så mycket och många säger att dom vill ha en Kyra. Men denna Kyra är våran och vi är så tacksamma att Tarja och DPS gav oss förtroende med henne❤️ Lisa med familj

Esmeralda

Våran vackra springare och toka❤️

Henne blev jag så kär i på en bild på Facebook. Kontaktade DPS att jag vi var intresserade, eller vi fick ta ett snabbt beslut för hon skulle flyga till Nederländerna dagen efter.

Beslutet togs, hon skulle bli våran. Hon och hennes syster Nikita kom med samma plan och bor nu hos våra grannar på samma gata. Lycka.

Hennes mamma Skorpan (tidigare Mama) bor med i Sverige och självklart har dom fått träffats i sitt nya liv.

Esmeralda är världens gosigaste och ledlösa hund jag träffat. Vi har tränat en del agility och hon är en stjärna.

Hon är lite reserverad mot nya människor men de tar inte lång tid innan hon vill sitta i knät ❤️ Lisa med familj

Ove

Under år 2020 hade vi förlorat två av fyra hundar, och vi hade funderingar på att skaffa en ny familjemedlem under sommaren 2021.

Djuren på Samos hade jag haft kontakt med sedan något år tillbaka och följt dem på Facebook, och sett lyckliga gatuhundar få komma till hem som innebar ständig kärlek, trygghet och mat ibland annat Tyskland, Holland och Sverige. Men jag hade inte haft en tanke på att själva skaffa en hund ifrån Samos just då.

Men i februari 2021 fastnade det en bild på en av fjorton hundvalpar med två olika mammor på näthinnan, som man räddat i en eländig och osäker miljö för både mammor och valpar.

Den lille valpen såg ut som ett litet svartvitt får, ulliga päls och stora ögon. Han var så lik en av våra före detta hundar som blivit en pälsängel 2014. Det känns uttrycket ”Kärlek vid första ögonblicket” stämmer exakt!

Vi tog kontakt med Djuren på Samos och ville visa vårt intresse. Några dagar senare hade vi telefonsamtal med adoptionsansvarig i föreningen, där vi fick presentera oss och vårt hem, arbete, miljö, erfarenheter med hundar etc. Därefter blev det bestämt att den här lille ulliga knytet skulle få komma hem till oss under juni- eller julimånad med flyg, antingen till Landvetter eller Arlanda, då krabaten var tillräckligt gammal för att få resa.

Under dessa, jobbiga och långa månader (för oss) innan vi hämtade honom, fick vi en underbar uppdatering om honom ifrån hundsheltret relativt ofta. Det kunde vara foton eller videos. Man såg hur han växte och hur han hade det där tillsammans med alla andra valpar, unghundar, vuxna och senior, som fluktade efter uppmärksamhet.

I juli 2021 var det dags att hämta honom på Arlanda. Då var han veterinärsbesiktigad av en grekisk veterinär, och sedan tidigare vaccinerad med de viktiga sprutorna, chippad och fått ett EU-pass.

Lyckan var total och en del glädjetårar när vi fysiskt fick se det knytet som var så efterlängtad.

Vi gav honom namnet Ove. // Ulrika med familj

Max

Vi hämtade Max på Arlanda den Juni 2021. Efter en tuff flygresa gick resan till Skåne/Åhus bra, ( bild max1)

Det blev ett härligt möte med vår golden Charlie och ett bad innan han för första gången fick sova i sin nya korg.

Han hittade snabbt ett lugn, men allt var lite läskigt.

Max älskar att bada i havet, gillar att busa med Charlie och han har lagt beslag på en fåtölj där han ofta ligger och sover i på nätterna.

Max går på dagis, där är han clownen i gänget, han gillar alla. Han är den som tar hand om nya hundar som börjar på dagis. Lika glad som han är att få komma dit, lika glad är han när vi kommer och hämtar honom. Blir klockan över 17 så står han och skäller.

Han är envis, vet vad han vill, och han är helt underbar. Han har en fantastisk personlighet.

Vi är så glada att vi tog detta steget att utöka familjen med denna goa kille! Hälsar Susanne med familj

Charma - 16/6-19

Min syster visade mig Djuren på Samos fb-sida då jag fick syn på Charma och blev blixtföräkskad. Jag tog kontakt med Tarja Dufva som jag genast fick bra kontakt med. Jag berättade om vem jag var och vad min familj kunde erbjuda för hem till vovven. Vi blev godkända som adoptörer och vi gick i väntans tider fulla av längtan och spänning över att få möta vår nya familjemedlem. Tarja ringde en dag o berättade att veterinärbesöket inför avresan visat att Charma hade ett hjärtfel. Vi ville ändå ha hem henne!

Vi mötte en fantastisk hund och Tarja som eskorterade hundarna på Arlanda. Allt hade gått bra liksom resan hem till Ludvika.

Charma var överlycklig över att få springa runt på vår gård i det mjuka gräset, över mat, gos, de andra hundarna... ja över allting. Hon var ganska vild o ville gärna smita över staketet och hälsa på grannarna. Det tog ca 6 månader innan hon acklimatiserat sig helt till att bo i ett hus o tillhöra en familj. Idag är hon den mest fantastiska hund ni kan tänka er. Klok, älskvärd, lugn, 100% tillgiven och det bästa av allt - inget upptäckt hjärtfel här! Troligtvis ligger det på lur och kan komma senare i livet men under tiden lever hon ett helt vanligt hundliv.

Carola med familj som nu har 5 hundar från Samos (Charma, Roffe, Hulda, Kummin och Adele)

Roffe - 6/10-19

Så klart fortsatte jag följa Djuren på Samos fb-sida och hade regelbunden kontakt med Tarja. Jag skickade bilder på Charma och berättade hur allt utvecklade sig. En dag får jag syn på Tiny Tim - den sötaste lilla varelsen som bara försökte överleva! Han var "yttepytteliten". Den lilla kraken hade parvo. Jag skrev direkt till Tarja o bad henne ta hem honom till mig om han överlevde. Och det gjorde han! Inom en vecka var han hemma hos mig och fick namnet Roffe.

Å lilla vännen... så liten och skör. Han ville ligga i sin hundväska med filtar runt sig... där var han trygg! Han äääälskade Charma och sökte hennes närhet hela tiden, som en mamma, och hon tog honom till sig till 100%. De blev och är fortfarande nära sammansvetsade. Idag är han "stor o stark kille" som vaktar gården och sin familj samtidigt är han den mest kelsjuka och mattigaste av alla.

Hulda - 30/8-20

Jag tog åter kontakt med Tarja då vi i familjen kände att vi kunde adoptera en till hund. Jag frågade henne om vilken på sheltret som skulle passa in hos oss och då föreslog hon Hulda.

Men lilla Hulda, Roffes kullsyskon som ensam blivit kvar av alla syskonen. Ååå så klart skulle hon få komma till oss!

Så rädd liten tjej. Allt var skrämmande och läskigt. Roffe och Hulda kände igen varandra och Charma blev överlycklig över en till att få ta hand om (som ser nästan exakt likadana ut).

Nu gjorde jag mitt livs värsta misstag- jag släppte ut henne med de övriga på vår inhägnade gård och hon hoppade över och smet.

Vi var förkrossade och livrädda att hon skulle bli påkörd eller försvinna. Vi letar i panik överallt utan resultat. Lägger ut efterlysning på fb - utan resultat. Hjälp! Så klart måste jag ringa Tarja o berätta det hemska - känner mig som en värdelös matte som lät detta hända. Jag gråter och säger att jag önskade att Tarja var hemma hos mig. Vad gör hon då? Jo hon tar första bästa flyg från Samos till Arlanda för att hjälpa oss att leta efter Hulda! Vilken eldsjäl! Kunde inte tro det var sant! Tänkte att änglar finns.

Jag hämtade Tarja på Arlanda och direkt vi kom till Ludvika började vi leta i ren och mörker. Jag var i panik mest hela tiden och kunde inte fokusera och tänka logiskt vilket Tarja kunde. Hon organiserade sökandet på olika sätt så vi kunde koncentrera oss på själva letandet. Ett stort nätverk av människor blev involverade och id-hunden Hagar med sin matte Anneli. Tack vare Hagar visste vi hur Hulda rörde sig men låg alltid steget efter. På femte dagen förstår vi att hon är på väg hem mot alla odds. Mitt i natten ringer min mobil och min vän Marita talar om att Hulda står utanför vårat hus! (Marita jobbar natt och var så gullig att åka en vända förbi oss när hon slutade för att kolla efter Hulda). Jag väcker Tarja som hoppar i gummistövlar, utan byxor, och springer ut och får tag på Hulda!!! Blöt, hungrig, törstig och rädd men välbehållen tack o lov. Utan Tarja vet jag inte hur det hade gått med allting så jag är förevigt tacksam för allt hon gjorde för lilla Huldas skull och idag är vi nära och kära vänner efter 4 dygns letande i skog och mark i vått o torrt.

Det tog ca ett år innan hon blev 100% trygg. Idag är Hulda en otroligt fin hund på alla sätt o vis. Hon går aldrig ifrån mig eller vill smita. Hon är starkt sammansvetsad med sin brorsa och hon bara älskar allt och alla.

Kummin 2021- Vila i ro

Detta år fick jag äran att hälsa på Tarja på Samos. Vi fick en fantastisk vecka tillsammans och jag fick följa med till sheltret och hälsa på alla fyrbenta och tvåbenta som arbetar där. Jag fick även se vart mina hundar hade hittats vilket var en känslosam upplevelse.

Nu var det så att Tarja tagit hem en av hundarna från sheltret - Kummin - av olika anledningar och jag blev störtförälskad i denna gamla slitna dam. Full i charm och vänlighet!

När jag kom hem igen så kunde jag inte glömma Kummin hur jag än försökte, saknade hennes lukt. Jag visste att hon behövde ett hem i Sverige och jag började "tjata" på Tarja att jag ville vara fosterfamilj till henne tills någon ville adoptera henne.

Väl hemma hos oss så så gick allt bra och vi bondade snabbt med varandra allihop. Hon medförde ett lugn till alla hundar som den alfatik som hon är. Underbara hund! Inte ville vi nu att hon skulle flytta nu! Tack o lov fick hon stanna och är idag en mycket kär familjemedlem.

Adele 19/6-22

Andra året på Samos och hos Tarja. Nu bor Adele hos Tarja, en shelterhund som fått flytta hem till henne inför adoption.

Vi bestämmer tillsammans att jag tar med henne hem till Sverige för vidare adoption då värmen var mycket besvärlig för henne.

Adele är en traumatiserad liten tjej pga sk människor och är mycket rädd för plötsliga rörelser och ljud. Hon är tillbakadragen och alltför försiktig i sin framtoning.

Intentionen var hela tiden att låta någon annan passande familj få adoptera henne. Kruxet var att så länge jag höll tillbaks äkta kärlek till henne så hände ingen positiv utveckling. Jag insåg att jag var tvungen att ge henne allt av mig i kärlek och trygghet för detta. Vad hände då? Jo så klart blir jag så bondad med henne så jag inte kan lämna henne vidare. Jag älskar henne oerhört mycket och idag har vi 6 fantastiska hundar som är en trygg, fin fungerande flock med 5 stycken från Samos och en spaniel från Sverige som älskar sina adopterade syskon.

Avslutningsvis så inser jag att jag inte kan vara fosterfamilj till någon hund och de jag har är högt älskade fantastiska familjemedlemmar som jag aldrig skulle vilja vara utan. Så- tack DPS för allt!

Goldie

Smart, rolig, busig, nyfiken, tokig, sprallig, bekymrat ansiktsuttryck och mycket gott lynne det är bara några av de alla de bra orden jag kan använda för att beskriva vår fantastiska Goldie

Sommaren 2019 åkte jag med familjen till Samos
På planet hem hamnade min mamma bredvid en kvinna som visade sig ha med sig två hundar. Vi blev såklart mycket nyfikna och fick veta att kvinnan var ingen mindre än Tarja. Denna fantastiska kvinna som startade Djuren på Samos tillsammans med sina döttrar. Både min mamma och jag brinner för djur och tog kontaktuppgifterna till Tarja (på en servett). Efter några veckor hemma tog jag kontakt med Tarja för att höra om jag kunde hjälpa till på något vis. Det ena ledde till det andra, bland annat ledde det till vår underbara Goldie.

Finns det någon hund på sheltret som kan passa oss?
En dag frågar jag Tarja om hon möjligen inte hade någon hund som skulle passa till just vår familj. Genast fick jag svaret att hon hade en underbar tik på sheltret som var cirka 9 månader och som skulle passa oss perfekt! Efter frågor och funderingar och med svar från Tarja bestämde vi oss. Självklart vill vi ge denna Goldie sitt alldeles egna hem och familj.

Samos – Athen – Köpenhamn – Stockholm, Det blev en lång resa hem
Det året vi skulle få hem Goldie var det pandemi och det krävdes mycket planering och pussel för att få ihop resor till alla de hundar som skulle adopteras av DPS. Goldies resa blev en lång resa. Hon fick åka från Samos till Athen med båt tillsammans med en annan hund Pix, som också skulle adopteras. Därefter blev det en övernattning för att sedan resa med ett plan till Köpenhamn. Vid tillfället gick inga flyg till Arlanda. Jag och sonen tog därmed en biltur (på några timmar 😉) ner till Köpenhamn för att möta upp vår efterlängtade Goldie.

Pirret, nyfikenheten och känslan av förväntan minns jag starkt fortfarande.
Man kunde knappt bärga sig när man visste att planet landat. Till slut kommer Tarja ut med två stora burar där Goldie satt i en av dom. Den glädje man kände var total! Äntligen fick vi träffa vår Goldie. Det blev många stopp på vägen hem och jag tror min son var helt dyblöt av Goldies dregel när vi väl kom hem till Stockholm, (bilresan var ingen hit om man säger så 😉). När vi äntligen kom hem (mitt i natten) möttes vi upp av min andra son, min man och vår malteser Milou. Goldie var nyfiken och även Milou. Det gick mycket bra detta första möte. Trötta av allt resande och av all förväntan osv. slocknade vi både fyr och tvåbenta ganska snart.

Vi var förberedda och hade läst på.
Jag har vana av hund och har i princip alltid haft hund, men att ta emot en unghund som bott på gatan hade jag ingen erfarenhet av. Vi läste därför på om andra adoptioner och deras historia innan för att kunna ta emot henne och vara förberedda på bästa sätt. Sen blir det ju kanske aldrig som man läst men… Vi visste att hon inte var rumsren, hade aldrig bott inomhus, vi visste inte hennes historia innan hon kom till sheltret. Vi visste däremot utifrån det Tarja berättat, att hon verkar vara mycket trevlig tjej, även om hon gärna ville ge ett tjuvnyp i bakbenen för uppmärksamhet lite då och då.

Med massor av pepp och beröm övervinner hon sina rädslor
Vi var beredda på att den närmaste tiden kanske fick nöja oss med promenader i närområdet eftersom vi inte visste vad hennes rädslor var osv. Det visade sig däremot att Goldies är en galet nyfiken tjej och det är hennes räddning till sina rädslor. Visst var det lite otäckt med vedboden, grinden som gnisslade, dammsugaren, det hala golvet, trapporna till övervåningen osv. Men hur rädd hon än var tog hon sig förbi hindren med massor av pepp och beröm från oss. Att tvinga henne genom att exempelvis dra i kopplet eller liknande har aldrig varit ett vinnande koncept men att locka på henne glatt, då kommer hon till slut.

Skepparen och andra passagerare väntade tålmodigt på att Goldie skulle våga sig på båten. Fortfarande kan vissa saker vara en stor utmaning. Senast hon utsattes för något otäckt var när hon skulle åka SL båten till Djurgården. Bara att gå över landgången som är som ett slags galler och sedan sitta i en guppande båt med märkligt underlag och ljud hon aldrig hört tidigare. Men hur otäckt hon än tyckte det var så gick hon över landgången (det var en tålmodig skeppare och andra resenärer som snällt väntade på att hon skulle ta sig in på båten haha). Jag kan ju skvallra om att hon i princip inte hade några problem att gå av båten däremot. 😉

Vi ger henne all vår kärlek och uppmärksamhet och hon ger såå mycket mer tillbaka.
Vi ångrar inte en sekund att vi adopterade Goldie. Idag har vi haft henne i snart två år. Hon ger oss skratt, hon ger oss huvudbry, hon ger oss kärlek och hon är fantastisk på alla sätt. Fortfarande blir jag så imponerad av hur jäkla duktig och fantastisk hon är. Snäll mot allt och alla. Jag är så glad och tacksam att Tarja presenterade henne för oss. Så tacksam och glad att vi kunnat ge en av alla dessa gatuhundar en alldeles egen familj. Vi ger henne all vår kärlek och uppmärksamhet och hon ger såå mycket mer tillbaka. // Goldies familj, Veronica Jonny Jesper Elias och Milou

Benzo och Fonzie

Vi kom i kontakt med DpS via en bekant som visste att vi var intresserade av att skaffa hund. Vi valde att adoptera en hund som behövde en familj än att köpa en valp.

Efter att vi kollat hemsidan flera gånger hamnade jag alltid tillbaka hos ”Koff” som Benzo hette då. Detta var precis första halvåret av pandemin och vi var osäkra på när han skulle kunna resa till Sverige.

Benzo kom till oss Oktober 2020 ,försiktig men nyfiken vovve som kom ut från buren på Arlanda. Hemma möttes han av alla barn och man såg på han att han var i himmelen. Benzo har varit en väldigt lätt hund att uppfostra och vi har inte haft några som helst problem med han varesig psykiskt eller fysiskt. Otroligt mycket kärlek. Han är aldrig hel utan ett byte i munnen allt från ett löv till en leksak, det är ett måste.

Alla älskar Benzo och Benzo älskar alla..

Det vi snabbt la märke till var att Benzo älskar att leka med andra hundar . Vi spenderade många timmar på hundrastgården så han kunde få leka av sig men som en blixt från klar himmel fanns det en till hund på DpS som vi alltid hamnade tillbaka hos ” Bonny”. Han blev tingad men familjen drog sig ur, det var tur det vi drog vinstlotten och adopterade ytterligare en hund. Fonzie som han nu mera heter kom till Arlanda Augusti 2021, en liten osäker hund som absolut inte skulle gå. Han gick 2-3 steg och sen skulle han bli buren.

Fonzie var lite mer osäker när han väl anlände men han har kunnat skapa en trygghet tillsammans med oss. Han är väldigt vaktig av sig och vill verkligen skydda sin flock. Han har Benzo som är verkligen en bra förebild och man ser att han tar efter i osäkra stunder.

Fonzie är mycket mera livlig, mycket busig men ack så kärleksfull. Inga fjärrkontroller eller toapapper är i säkerhet med Fonzie i närheten då han älskar att tugga haha.

Mötet mellan Benzo och Fonzie gick helt problemfritt och de älskar varandra. Många tror att de är syskon.

Hade vi kunnat hade vi gjort om denna resa precis på samma sätt! Hälsar Nina med familj

Kelvin

Vi scrollade igenom fb-flödet, hamnade på DPS och fick syn på "vår valp". Likt tjurfångarna i Ferdinand sa vi - "honom ska vi ha!" Efter kort diskussion kontaktade vi Tarja och fick snabbt bekräftelse på att vi hade första tjing. Namnet blev Lord Kelvin.

Efter homecheck, dvs trevlig samtal med Lisa och dito mailkontakt med Lisa och Tarja, var allt klart för adoptionen. Härligt!

Tiden för hemfärd flyttades framåt ett par gånger. Vi kunde inte vänta två månader. 29 mars 2022 åkte jag därför till Aten för att hämta Kelvin, vi båda åkte hem 30 mars.

Oj, vad läskigt det var med vissa saker som att gå rakt ut i skogen, vid sidan om stigen. Andra saker reagerade han inte alls på, som att hälsa på nya människor. En fin grundtrygghet!

Kelvin är snäll, full av bus och energi. Han och vår gamla hund trivs tillsammans, våra tre katter är lite avvaktande, men det går bättre och bättre. Från 17 mars till september ökade han från 10 till 31 kg. Han är bara 10 månader, så han kan växa lite till. Mycket energi och mycket kärlek med andra ord.

Vi har övat spårsök med Kelvin, han är duktig. Snart får han vara med på första älgjakten. Maria och Börje

Nanna

För 5 år sen i mitten av juni va jag och mina 2 systrar och semestrade på Samos. Väldigt vacker ö! Såg flera hemlösa hundar på resan och blev väldigt kär i en liten valp vi såg. Vår far såg ett delat foto på Facebook, ett tag efter våran resa. Han kände igen ena valpen på kortet, samma valp som vi hade blivit kära i på Samos. Hon var redan tingad, men blev väldigt förtjust i en annan hund hos Djuren på Samos. För 4år sen hämtade jag och min lillasyster hem en liten Milla från Arlanda flygplats. Milla blev adoptera av min lillasyster. Milla är en härlig hund och allt gick så smidigt, vilket gjorde att ni var de självklara valet då jag och min sambo skulle skaffa hund.

När det var dags för oss att skaffa en fyrfotad familjemedlem, skicka vi till Tarja och fråga efter en hund som passar in i vårat liv. Hon skickade bilder på Nanna och vi föll självklart för henne ❤️ 20/7 2021 åkte vi till Arlanda och möte upp våran goding ❤️

Första 2 månaderna va hon lite stirrig och inte riktigt visste vart hon hörde hemma. Hon kom väldigt snabbt överens med alla andra djur i huset. Ju längre tiden gick, ju mer blommade hon ut. Hon börja leka förfullt, förstå vad leksaker var.

Vi har aldrig haft så smidig hund förut, hon älskar alla hon möter. Allt från människor till djur. Hon älskar långa sovmorgonar och tidiga kvällar, självklart sover hon mellan oss i sängen. Vägrar gå ut och kissa om det regnar, då blir det hänga i soffan. Är väldigt tacksamma över att få ha henne i vårat liv ❤️ Elina med familj

Ludde

Vår älskade Ludde kom till oss Juni 2021. Flygresa gick bra. Ville dock inte gå ur buren direkt men det förstår man ju. Allt var ju nytt för honom. Efter många timmar i bilen kom vi hem till Båstad. Där han omg. fick vänja sig vid hiss och det klarade han jättebra. Han var väldigt försiktig med allt som var nytt men det blev bättre efter ett tag. Vi har också flyttat till en marklägenhet där Ludde fick egen trädgård. Dock så vill ha full koll på alla som går utanför. Vi har också gått en kurs i vardagslydnad och det var perfekt för Ludde. Han har blivit en helt annan hund. Dock finns det fortfarande lite att jobba på. Han är en hund som trivs allra bäst hemma i sin fåtölj och älskar att åka bil.

Vill även tacka Tarja för allt som hon gör för våra hundar. Anki med familj

Nova

Jag såg lilla Nova på hemsidan, blev förälskad. Tänkte att ska jag bli med vovve så ska det bli hon. Jag kontaktade Tarja, det blev ett besök i Stockholm. Nova blev min❤️ Nu bor hon i Helsingborg hos mig, för alltid ❣️ Janne

Baston

Vi hade under en längre tid letat efter en kompis till vår dalmatiner Texas utan någon lycka. Till sist dök bilden på Baston upp i flödet på facebook och vi blev så förälskade.

Denna lille killen hade, tillsammans med sin syster Luna (som också bor i Sverige), blivit dumpade i en trädgård när de var ca 8 veckor. De togs sedan till sheltret.

Den 20/7-2021 landade han på Arlanda. Då vi bor i Skåne så hade vi ca 60 mil att köra hem men detta bekom inte honom. Han var lika glad för det.

Vår kontakt på Samos, Tarja, har varit kanon! Hon har skickat foto, videor och uppdateringar om Baston under hela tiden vi väntade på att han skulle komma hem.

Väl hemma så var allt nytt lite skrämmande. Gå i koppel, tv-apparater, dammsugare och busiga barn. Men han vande sig snabbt. Idag är han en underbar kille som tar lätt på det mesta. Han älskar att mysa, busa och långa promenader. Han är väldigt glad för barn och bjuder gärna in till lek med dom. Men vuxna litar han inte på. De får gärna hålla sig på avstånd tills han känner att han är redo.

När/om den dagen kommer att vi ska skaffa en ny hund så kommer vi absolut adoptera från Samos igen. Hälsar Malena med familj